Skakar, skakar, skakar. Varje gång min pappa kommer hem onykter och mamma börjar gräla så tar de alltid upp händelser från sitt förslutna och grälar om det. Vid varje bråk får jag veta nya saker om mina föräldrar, saker som vi kan se i filmer och tänker "Jävla svin de är!" om. 

Jag hoppas med hela mitt hjärta att jag får jobbet i Stockholm, så att jag kan flytta bort från det här helvetet. Låt oss anta att jag får jobbet, vilket innebär att jag med mina sparade pengar kan flytta dit. Bra, bra början. Första steget är definitivt att flytta, sedan jobba ihop pengar i några år. Sedan är jag miljonär och då sticker jag bort från detta äckliga land. USA. I'm going for you.

I brist på bättre saker att göra så funderade jag igår på vad jag ska kalla er, mina läsare, för. RWJ kallar sina följare för Forum och LIAT kallar sina för Campers så hmm...jag tror jag ska kalla er Anons, eftersom jag själv är anonym så är det inte mer än rättvist att ni också ska få vara det om ni vill.

Wazzup Anon, hur har din dag varit?

Själv så har jag haft en sådan där dag då man bestämmer sig för att ta tag i sina problem. Jag har pga. sjukdom legat efter i vissa ämnen och jobbat mig frammått varje dag men idag så kände jag att fan, kanske dags att göra klart allt? And guess what I did. <3 Klar med allt, känns jäkligt skönt. Inte nog med det så har jag även lyckats städa mitt rum och duscha. På tal om duscha, det är något jag är riktigt dålig på. Jag kanske duschar...en gång i veckan? Det brukar liksom inte bli mer än så. Mina vänner duschar 4-5 gånger i veckan, vet inte om det är så mycket en vanlig svensk medborgare brukar duscha eller om det beror på att mina kompisar är fjortisar...dunno.

Min dag har varit toppen och jag hoppas att den förblir så. Hoppas även att din dag blir lika lyckad som min! =)

~mimiboo

Alltså, wow. 
I mitt liv så har jagt haft två pojkvänner. Båda relationerna var underbara och det första slutade efter ett år och det andra efter fyra. Har ni hört hur killar ofta säger att "orka ha en lång relation, det är tråkigt att knulla en och samma tjej för alltid" ? Jag har börjat misstänka att jag är likadan. Jag menar absolut inte att det är okej att vara otrogen för det är fan det värsta en person kan vara, det jag menar är att kärlek varar inte för evigt. Människan är ett djur och denna "kärlek" vi känner är en naturlig instinkt vi har. Vi vill helt enkelt hitta en bra partner som kan hjälpa oss att få en avkomma. Imo, efter att ett par har haft sex ett par gånger så tar kärleken slut. Man har gjort sitt liksom. Sedan att det finns folk som ändå försöker få sitt förhållande till att fungera tror jag beror på tre saker,

1. Alla ens kompisar har pojkvän/flickvän och att vara den enda utan får personen i fråga att känna sig som en loser.

2. Att ha en pojkvän/flickvän ger status och vissa klarar helt enkelt inte av att vara utan den statusen.
3. Personen i fråga är rädd för att vara ensam. (lite som nr2 but who cares)

så därför blev jag väldigt förvånad idag då jag för första gången upplevde kärlek över internet, för att inte nämna avund. Som ni kanske vet/inte vet så är jag en gamergirl, jag älskar spel. I de flesta online spel så finns det en hemlig lag att man ska skaffa sig en "in-game gf/bf" vilket jag tror att du med största sannorlikhet kommer att känna igen. Så i ett spel jag spelar träffade jag en kille och wow, det är verkligen fantastiskt att spela med honom, han gör spelet roligare att spela och vi kan prata om allt. Vi har samma humor, jag älskar till exempel sexistiska skämt eller när folk gör narr av religioner (borde jag ha föds som en pojke?) och han har sagt till mig att han har svårt att spela när inte jag är online, just för att det inte känns lika roligt. För mig är detta helt nya känslor, jag menar, han bor ju ändå i USA och jag har alltid tyckt att in-game relationships är löjliga och överskattade. Dessutom har jag aldrig varit kär i någon över internet. Så idag upplevde jag något nytt, avund. Vi pratade på MSN och helt plötsligt skriver han:

Eric säger:
Oh and btw, right now I'm on skype with a friend and she's also playing Pokémon Black Version. :P

skype with a friend and she's also playing Pokèmon Black Version
a friend and she's also playing Pokèmon Black Version
she's also playing Pokèmon Black Version
she's
she



"She? Hon? Wtf, vad fan gör han på SKYPE med en annan tjej?"
Jag har aldrig i hela mitt liv kännt sådan stark avsky/hat mot någon. Vilket betyder en sak. I am possessive. Eriv är min, jag vill äga honom, jag vill inte att han ska prata med andra tjejer, prata med mig, spela med mig istället.

Eric är inte min, jag kan inte äga honom, han får prata med andra tjejer hur mycket han vill och han pratar och spelar bara med mig när han själv känner för det. Det är inget jag kan eller har rätt att styra över, hur mycket jag än skulle vilja det.

FML.

//mimiboo 

Så, en vecka har gått. Mycket riktigt fick jag sitta från 08.30 till 15:00 varje dag i fem dagar. Otroligt mycket blev gjort. Dock kan jag stolt skryta med att ingen kan rita Pikachu som jag gör, hah!

Less. Less på vuxna som sviker, less på samhället, less på skolan och less på detta skitland där demokrati bara är en illusion. Mitt ordföråd måste vara väldigt begränsat för jag kommer faktiskt inte på något bättre ord att beskriva hur jag känner för detta land. Jag är less på det helt enkelt. Jag hatar Sverige och jag hatar svenskar. Nu kommer ni säkert tro att jag är invandrare och det stämmer tillvisso. Långt bak i tiden så har släkten sina rötter i Finland men jag har aldrig kännt mig som Finne. Ändå känner jag mig inte välkommen någonstans i Skandinavien, länderna som jag ändå älskar mest. Äsch, låt mig förklara: Jag älskar naturen. Jag älskar verkligen vår natur. Skogarna, bergen, havet, sjöarna, jag älskar dem alla. Men som sagt så hatar jag Sverige. Jag har länge planerat att efter jag fyllt 18 (den 27de mars :D) så vill jag flytta utomlands. Men vart? Jag skulle jättegärna vilja flytta till Norge, Danmark eller Finland men jag känner mig inte välkommen. De hatar svenskar på grund utav det förflutna och olyckligtvis nog så föddes jag i detta skitland så jag antar att de hatar mig också. :/ 

Det är ett tufft besult. Jag älskar Skandinavien men jag kan verkligen inte bo kvar i Sverige. Jag måste flytta. Vart? Tankarna snurrar i huvudet men som det ser ut nu så blir det nog USA. Snälla, få inte fördomar mot mig, jag tänker verkligen inte flytta till varken New York eller Washington. Jag vill bo på ett medelstort ställe, ungefär i storlek med Sundsvall eller Umeå. Nej, jag gillar inte USA men som gamer så är USA det naturliga valet. Om jag inte hade haft så stora problem med tyskan så hade jag direkt flyttat till Tyskland men nu är det som det är...

Snälla, kommentera inte att Sverige är ett bra land för det är faktiskt inte det. Tack.

In my opinion så är asiatisk musik grymt underskattad. Främt japanska och koreanska band. Nu talar jag inte fjollmusik så som アンティック-珈琲店 (AnCafé/Antic Cafe) utan band så som ウルフルズ (ULFULS) eller X Japan, エックス ジャパン som vi skriver det på katakana. När jag har en stund för mig själv och känner att jag inte är stressad så brukar jag alltid sätta mig ner och lyssna på Crucify My Love. Vet du vad? Det tycker jag att du också ska göra.

Edit; Med praktik så menar jag PRAO. Vi ska praoa hela v11.
Edit2; Nej era jäkla bortskämda 80-talister, vi får inte betalt för att praoa. Dock så får vi lite betalt i valutan vid namn erfarenhet.

Så hela min årskurs är på praktik. Här är det skolan som fixar praktikplatser och i och med att jag precis bytt skola så hann de aldrig fixa någon plats åt mig. Jag pratade med min studievägledare förra veckan, berättade att jag skulle kunna prata med min granne och be om att få praktisera på hennes företag i en vecka. Icke sa nicke, det är inte en giltig praktikplats eftersom det inte är skolan som fixat den. Jaha, vad ska jag göra då då? Tänkte jag fundersamt. Min studievägledare sa då att eftersom jag inte ligger efter i något ämne och har relativt bra betyg så kunde jag ta ledigt denna vecka. Yay! Glädjen varade dock inte länge. Igår ringde min snälla studievägledare och sa att jag ändå skulle gå till skolan. 08:30 skulle vi samlas i sal B. Okej tänkte jag. Varför inte. Så, being the good girl as I am, jag gick till skolan idag, 08:25 var jag på plats i sal B. Tydligen var jag inte den enda som inte fått praktikplats, ett tiotal andra är också drabbade. Här börjar det roliga. De andra som sitter i rummet är fjortisar och bratz som inte riktigt hänger med på lektioner utan sitter med sina mobiltelefoner och smsar. Vad de ska jobba med är obviously saker som de måste ta igen. Men jag då? Jo, nu ska ni få höra vad mimiboo, 17 (snart 18) årig tjej som går andra året på gymnasiet ska jobba med! Jo, läraren går och hämtar färgpennor samt färgkritor och ger till mig.

Jag: Driver du med mig?

Lärare: Nej. Du måste vara på skolan den här veckan för att få giltig närvaro och det är riktigt tråkigt att du inte kan jobba med någonting, nu är situationen som den är men jag hämtade lite kritor till dig som du kan fördriva tiden med.
Och så går hon iväg.

Verkligen Sverige, verkligen? Så detta är vad jag ska göra resten av veckan från 08:30 till 15:00? Kom fan inte och skyll på oss ungdomar att vi är retards/icke allmänbildande när ni vuxna bedriver en sådan här skit undervisning.

Ps. FML.
Ps2: Är för upprörd för att kolla efter ev. stavfel. FU.

Tack och hej.

:D

Ytterdörren öppnas, ytterdörren stängs. 

In kliver husets far med ojämna steg och klirrande kassar.

Snart hörs ett brak.

Jag som har levt i hela 17 år med min pappa behöver inte ens gissa vad det är frågan om.

In med ojämna steg hade husets alkoholist klivit in och ramlat omkull.

Fort upp och låsa dörren till mitt rum,

fort upp, låsa dörren och på med hörlurarna.

Musiken måste på, måste på på högsta volym.

In på 4chan och trolla lite, spela CoD eller bara lyssna på musik.

Snälla får jag gömma mig hos dig?

Hej, jag heter mimiboo, jag är 17 år och min pappa är en alkoholist.

Ibland vill jag

ta en svart tuschpenna 

och

kladda lite i ansiktet på vackra människor.

Ibland vill jag

ta en svart tuschpenna

och

kladda lite i ansiktet på rika människor.

Om andra människor är tillåtna att leva ett lyckligt liv

varför är inte jag det?

Varför valde Gud att hata mig? Varför? Därför. 

Ett steg i taget, en dag i taget. Jag går framått. Ingen trodde på mig, ingen stöttade mig. Skratta bäst som skratta sist. Det finns ingenting en person inte kan köpa för pengar. Jag är ett steg närmare mitt mål, att bli rik som ett troll. Då kan jag köpa vad jag vill, åka vart jag vill, göra vad jag vill. Pengar<3
 

När jag är rik

så får du 

ta en svart tuschpenna 

och

kladda lite i ansiktet på mig.

Men det är så mitt liv måste sluta, allt eller inget. Tack vare våra superduktiga politiker så är människor utan pengar nollor, och jag tänker inte vara en nolla.